Helgens äventyr utspelade sig hos Hanna i Männedorf och har kantats av värme i flera bemärkelser.

Jag satte mig på tåget söderut och klev av i Männedorf på fredagseftermiddagen. Hanna hade skickat printscreens från Google maps som visade vägen (livet utan mobildata är ytterst krångligt) och förklarat sådär som bara Hanna kan förklara.

Problem uppstod dock snabbt då ingenting verkade stämma med Hannas beskrivning. Det fanns inget Migrolino (typ 7-11), ingen park, ingen trappa…

En vilsen Sara ringde till sin kusin och var väldigt kritisk till vägbeskrivningen. En lampa tändes i Hannas hjärnkontor – Sara har klivit av tåget på stationen i Männedorf.

Den lilla detaljen att man bör kliva av tåget i Uetikon för att komma till den del av Männedorf där Hanna bor hade hon helt enkelt glömt att nämna för sin vilsna kusin, som tog för givet att hon skulle kliva av tåget i Männedorf när hon skulle till Männedorf. Petitesser.

Efter lite bergsklättring och lite omvägar kom jag till slut fram och kunde avnjuta lite bubbel och tacomys hos världens mest gästvänliga och gulliga familj.

(Helt ok att gå vilse här ändå…)

På lördagsmorgonen bestämde vi oss för att utforska vidderna. Mind = blown, trots 30-gradig värme.

Idag är det plugg som gäller eftersom jag har exams i intensivkursen på onsdag. Mind-blowing på ett annat sätt skulle man väl kunna säga.