Det känns som att det var ungefär två veckor sedan jag flyttade hem till småstan men det är två månader sedan. Thank god för iPhone-album så att man kan drömma sig tillbaka lite och inse att man faktiskt lyckats hitta off-knappen till sin autopilot några dagar.

En glad Sara i en tentavecka-smutsig spegel och i gårdagens lockar som precis vaknat upp till den första lediga dagen (UTAN någon tenta som tjuvar tanketid och energi) på två år. Känslan? :

Bästa off-knappen stavas Actic. Många tycker uppenbarligen att jag är dum i huvudet som väljer att spendera mina kvällar på ett gym men jag har haft huvudvärk fyra gånger sedan januari (vilket jag brukade ha fyra dagar i veckan), jag har börjat uppskatta mat (kanske lite för mycket), panikångest är ett minne blott, rumpan sitter där den ska och jag somnar som en prinsessa klockan 23. Och de som känner mig vet att jag har hemskt dålig förståelse för lagom.

En morgon vaknade jag upp som regiassistent (åt bästa Klas!!) och det var en av sommarens roligaste dagar.

En annan morgon vaknade jag upp i huvudstaden. Startade dagen på SATS, sprang i affärer tills de stängde, åt pommes för första gången på 8 månader. En bra dag.

Efter en lång tids svår och ineffektiv övertalning fick jag i veckan låna pappas bil och åka till bästkusten med Amanda. Vi turistade lite och på hemvägen hann vi precis kommentera bekvämligheten med så lite trafik innan vi nästan körde in i världens längsta bilkö. Vi hade inte särskilt tur med vädret men vi fick i alla fall se Floda.

 

Nu är klockan långt efter 23!!!!!! Godnatt!